This website is using cookies

We use cookies to ensure that we give you the best experience on our website. If you continue without changing your settings, we'll assume that you are happy to receive all cookies on this website. 

Ekelöf, Gunnar: ABSENTIA ANIMI (ABSENTIA ANIMI in English)

Portre of Ekelöf, Gunnar

ABSENTIA ANIMI (Swedish)

Om hösten
Om hösten när man tar avsked
Om hösten när alla grindar står öppna
mot meningslösa hagar
där overkliga svampar ruttnar
och vattenfyllda hjulspår är på väg
till intet, och en snigel är på väg
en trasig fjäril är på väg
till intet, som är en avblommad ros
den minsta och fulaste. Och harkrankarna, de
dumma djävlarna
skörbenta, rusiga i lampans sken om kvällen
och lampan själv som susar tynande
om ljusets intiga hav, tankens polarhav
i långa böljor
tyst frasande skum
av serier dividerade med serier
ur intet genom intet till intet
sats motsats slutsats abrasax abraxas
Sats (som ljudet av en symaskin)
Och spindlarna spinner i tysta natten sitt nät
och syrsorna filar
Meningslöst.
Overkligt. Meningslöst.

Om hösten
Det prasslar i min dikt
Ord gör sin tjänst och ligger där
Damm faller över dem, damm eller dagg
tills vinden virvler upp och lägger ner (dem)
(och) annorstädes
den som partout skall söka alltings mening har
för längesedan insett
att meningen med prasslandet är prasslandet
som i sig själv är någonting helt annat än
våta gummistövlar genom löv
tankspridda fotsteg genom parkens matta
av löv, kärvänligt klistrande
vid våta gummistövlar, tankspridda steg
Du irrar dig, förirrar dig
Ha inte så bråttom
Dröj ett tag
Vänta
Om hösten när
Om hösten när alla grindar
då händer det att i den sista sneda strålen
  efter ett dagsregn
     med långa pauser tvekande
         som ertappad
en överbliven koltrast sjunger i en trädtopp
för ingenting, för strupens skull. Du ser
hans trädtopp stå mot himlens bleka fond
invid ett ensamt moln. Och molnet simmar
som andra moln men också liksom överblivet,
hors saison
och till sitt väsen längesedan annorstädes
och i sig självt (som sången) redan någonting
annat än

Evig ro
Meningslöst. Overkligt.
Meninglöst. Jag
sjunger sitter här
om himlen om ett moln
Jag önskar mig ingenting mer
Jag önskar mig långt långt bort
Jag är långt bort (bland kvällens ekon)
Jag är här
Sats motsats abrasax
Du också jag

O långt långt bort
där simmar i ljusa himlen
över en trädtopp ett moln
i lycklig omedvetenhet!
O djupt ner i mig
där speglas från svarta pärlögats yta
i lycklig halvmedvetenhet
en bild av ett moln!
Det är inte detta som är
Det är någonting annat
Det finns i detta som är
men är inte detta som är
Det är någonting annat
O långt långt bort
i det som är bortom
finns någonting nära!
O djupt nere i mig
i det som är nära
finns någonting bortom
någonting bortomnära
i det som är hitomfjärran
någonting varken eller
i det som är antingen eller:
varken moln eller bild
varken bild eller bild
varken moln eller moln
varken varken eller eller
men någonting annat!
Det enda som finns
är någonting anat!
Det enda som finns
i detta som finns
är någonting annat!
Det enda som finns
i detta som finns
är det som i detta
är någonting annat!
(O själens vaggsång
sången om någonting annat!)

O
non sens
non sentiens non
dissentiens
indesinenter
terque quaterque
pluries
vox
vel abracadabra

Abraxas abrasax
Sats motsats slutsats som bliver sats igen
Meninglöst
Overkligt. Meninglöst.

Och spindlarna spinder i tysta natten sitt nät
Och syrsorna filar

Om hösten



Uploaded byP. T.
Source of the quotationhttps://www.flashback.org

ABSENTIA ANIMI (English)

In the fall
In the fall when you say goodbye
In the fall when all gates stand open
toward meaningless pastures
where unreal mushrooms rot
and watery wheel ruts run on their way
to nothing, and a snail is on its way
a tattered butterfly is on its way
to nothing, which is a bloomed-out rose
the smallest and homeliest. And the daddy-long-legs,
those idiotic devils
delicate-limbed, drunken in the evening lamplight
and the lamp itself softly hums
in the light’s negative sea, thought’s polar sea
in long waves
silently frothing foam
of series divided by series
from nothing through nothing to nothing
thesis antithesis synthesis abrasax abraxas Thesis
(like the sound of a sewing machine)
And the spiders spin their webs in the quiet night
and crickets chirr
Meaningless.
Unreal. Meaningless.

In the fall
It rustles in my poem
Words do their duty and lie there
Dust falls over them, dust or dew
till the wind swings up and drops (them) down
(and) elsewhere
he who partout seeks the meaning of everything
       long ago found
that the meaning of rustling is rustling
which in itself is something quite distrinct from
wet rubber boots in leaves
distracted footsteps through the carpet of the park
of leaves, affectionately sticking
on wet rubber boots, absent-minded steps
You are wandering off, losing yourself
Don’t be in such a rush
Stop a little
Wait
in the fall when
in the fall when all gates
then it happens that in the last slanted ray
  after a day’s rain
         with long pauses hesitating
                     as if caught in the act
a left-over thrush sings in a tree top
for nothing, for the sake of his throat. You see
his tree top rise against the pale fond of the sky
beside a solitary cloud. And the cloud floats
like other clouds but also left over,
hors saison
and its very essence long since elsewhere
and in itself (like the song) already something
other than

Eternal rest
Meaningless. Unreal.
Meaningless. I
sing sit here
about the sky about a cloud
I wish nothing more for myself
I wish myself a long way off
I am far off (among the echoes of evening)
I am here
Thesis antithesis abrasax
You also I

O far far away
there swims in the bright sky
a cloud over the crwn af a tree
in happy unawareness!
O deep down in me
from the surface of the eye of black pearl
is reflected in happy half-awareness
a picture of a cloud!
It is not this that is
It is something else
It exists in what is
but is not this that is
It is something else
O far far away
in what is distant
there is something close!
O deep down in me
in what is near
there is something distant
something remotely near
in what is here yet remote
something neither nor
in what is either or:
neither cloud nor picture
neither picture nor picture
neither cloud nor cloud
neither neither nor nor
but something else!
The only thing that is
is something else!
The only thing that is
in what is
is something else!
The only thing that is
In this that is
Is what in this
Is something else!
(O lullaby of the soul
the song of something else!)

O
non sens
non sentiens non
dissentiens
indesinenter
terque quaterque
pluries
vox
vel abracadabra

Abraxas abrasax
Thesis, antithesis, synthesis which becomes thesis again
Meaningless.
Unreal. Meaningless.

And the spider spin their webs in the quiet night
And the crickets chirr

In the fall



Uploaded byP. T.
Source of the quotationhttp://musessquare.blogspot.hu

minimap