This website is using cookies

We use cookies to ensure that we give you the best experience on our website. If you continue without changing your settings, we'll assume that you are happy to receive all cookies on this website. 

Karlfeldt, Erik Axel: Hösthorn

Portre of Karlfeldt, Erik Axel

Hösthorn (Swedish)

Du buktiga horn, som har strövat så vitt,

på tjurpannan fäst och kring vallerskans hals,

jag prövar att väcka den klang som du spritt

på villande vägar vid höstvädrens vals.

Jag går vart jag vill och jag blir var jag vill,

och länge jag följt som ett tjänande hjon

de tinande vindarnas greve, April,

och Maj, de ljuva dofters patron.

 

Jag skattar ej ringa den lön som jag fått.

I gåven mig, herrar, båd kost och klenod:

en blåblick av himlen, då allting var grått,

och strömmarnas sjungande takt i mitt blod,

en strykning kring själen av vänligt och lent,

då världen var kulen och stelnad av frost,

en blomning i hjärtat som varat så sent,

att knappt den kan ödas av röta och rost.

 

Nu gen mig mitt orlov och gen mig betyg

och sägen mig an som en dugande dräng.

Nu vill jag kvittera den grönskande smyg

där rosorna vajade ro kring min säng.

Mig lockar mer hemkärt en knarrande lund

som fäller sitt löv och sin frukt på min teg,

där kvällen slår tidigt kring gården sin rund

och vinden går nattvakt med dånande steg.

 

Jag hälsar er, furstar som krönen vårt år,

som åldern bekröner det mänskliga liv!

Er städja är fast och er ynnest består.

I sägen er tjänare: Kom och förbliv.

Jag hälsar dig, rika September, som tänt

ett lövverk av flammande guld kring din sköld,

Oktober, de brusande floders regent,

November, du hertig av mörker och köld.

 

Jag blåser mitt skallande horn till ert pris,

jag kallar från bodarna boskapen hem,

och folket jag kallar till sprakande spis

och vandrarn att lösa den tryckande rem.

Här sluter sig kretsen kring oss som förstå

att skilja som tröskaren kärna och skal,

att bärga som äring av vissnande strå

vår djupare gamman, vårt rikare kval.

 

Men tiden är pilgrim, och ständigt framåt

I skriden, I tre, mot ett högre kvarter.

Jag följer bland blossen er ökniga ståt,

jag blåser er gång under stjärnans baner.

Det droppar av stjärnljus från hösthornets rand.

Jag tvingar till andakt dess trotsiga ton

och lägger det ner i det vintriga land

vid konungens orgelomsusade tron.



Uploaded byP. T.
Source of the quotationhttp://runeberg.org

Őszi kürt (Hungarian)

Te görbe tülök, fölnyújtom ived,

zendülj az egekre újra merőbben!

Tán tág torkod nekem is ki-kivet

pár ősi hangot az őszi verőben.

A híg levegő oly isteni friss,

hogy nem konyul itt le egy pici tő se;

még játszik a szél-gróf, április is,

és május, az édes illatok őse.

 

Megkaptam, urak, az eddigi bért.

Kincsem, falatom nem hullt sose gyéren:

a szürkeégben elég derü ért,

égő ütemekre vert sürü vérem,

tüzes sugarak szórták be utam,

mig kint a világ kusza ködbe borzadt,

s körüllebegett egy tiszta futam,

hogy túldalolja a csúfat, a torzat.

 

Most fölcihelődöm, bár a nyugodt

békére egy szolga szívével vágytam.

Most megfizetem a lanyha zugot,

hol rózsafejek ringták körül ágyam.

Ó, százszor szebb egy-egy árva liget,

ha gyenge gyümölcsön zörren avarja -

az árnyak rávetik lepleiket,

s az alkonyi szélvész porba kavarja.

 

Üdv, hercegek, üdv a sok-sok évért -

a kor koronázza az emberi sort!

Kedvembe minden öröm beléfért,

lelkemben a jóságáhítata forrt.

Köszöntlek, arany szeptember! Idézz

meleg ragyogást egy lágyívű nyakra!

Október, iramló vízi vitéz!

November, a fagy s a homály lovagja!

 

Megfúvom e vén, nagyöblü kürtöt,

robogjon alá a kövér husu nyáj –

mindenkit a telt bográcshoz gyűjtök,

portámon a vándor üres keze fáj.

Itt összeverődik a régi kör.

Nézd, bánata nábobi, mámora mély,

s úgy válik, amint a hegyekbe tör,

akár a kalász, meg a mag, meg a héj.

 

Suhannak az órák, és e három

zarándok a jég zónáiba hág már.

Kísérem őket éren és áron,

fáklyák közepett és csillagvilágnál.

Kürtömre ezüst fény csíkja pörög.

A dac recsegésén túl vagyok végképp,

s alázatosan bezengem örök

királyom orgonacsapkodott székét.



Uploaded byP. T.
Source of the quotationH. H.

minimap