Lagerkvist, Pär: Engång i evigheten...

Engång i evigheten okänd sitter
en gud vars namn vi aldrig lärt oss stamma
men som likväl ännu minnas gitter,
och rör i askan efter livets flamma.

Vad finner han bland slocknad glöd och bränder
som elden tålt och av att i den brinna
fått evigt liv?
Med sina gamla händer
han rör i askans hög, att något finna.

Ur gråa mörjan lyfter han ett stycke
av slagg och någonting som dunkelt blänker.
Engång var det ett kostbart, ädelt smycke.-
Han sitter länge tyst med det och tänker.

Valahol az ősidőkben ül egy ismeretlen isten
vagy csak nevét kimondanunk lehetetlen.
Azért emlékeztet létére nap nap után,
ahogy kevergeti a hamut az élet lángja után.

Mit talál az elaludt parázsban és tűzben
ami lángot bír és elégve is örökön él?
Vén kezével kavargatja a hamuhegyet,
mert valamit mindig találni vél.

S majd a parázsos hamuból kiemel egy darabot
Valamit, mely zavarosan ragyog.
Valami drágakő lehetett egykor
s csendesen ülve gondolkozik, hogy mikor.